Ja nu har det gått 14 dagar sen matte föll och hon sitter fortfarande här som ett kolli i sin rullstol ........ fy f-n så less hon är, känns nästan som att hon är inspärrad i ett fängelse. Benet går fortfarande inte att stödja sig på och foten lika svullen som tidigare och helt utan känsel. Känns som att det är värre med foten än med benet just nu. Det är verkligen inte mycket hon klarar av att göra förutom att läsa, se TV och sova (åtminstone dagtid, värre på natten). Jo förresten ........... dammsuga fungerar väl si så där sittandes i rullstolen men med mycket svordomar. Husse sköter marktjänsten helt galant numera, han lagar mat, diskar, tvättar kläder, sköter alla hundpromenader och passar upp på matte så fort hon vill något så hon ska inte klaga. Men hon vill ju så himla mycket klara av allt detta själv ........... är inte van att sitta så här handlingsförlamad. Och speciellt promenaderna saknar hon sååååååå mycket!
Men jag trivs riktigt bra när matte är sjuk för då älskar jag att kura ihop mig och vara nära henne. Så har jag alltid varit och då speciellt när hon hade sitt problem med hjärtat. Men nu är det lite besvärligt när hon har rullstolen för ibland håller hon på att köra över mig då jag absolut inte flyttar på mig för jag vill ju vara nära henne hela tiden.
På eftermiddagen fick vi besök av Kalle och det muntrade upp humöret något, skönt att få skratta lite.
Husse har nyss varit ute med oss hundar på sista kvällspromenaden och nu tog han promenadskotern och skulle åka förbi farmors grav för att kolla om lyktan fortfarande lyser.
Snön som föll i förrgår övergick ganska snabbt till regn så det blev inget som låg kvar på backen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar